Diskussionen om Kaskös framtid väcker många tankar. Ekonomi, språk och identitet är frågor som berör varje invånare. Det är viktigt att samtalet förs med eftertanke och respekt, eftersom de beslut vi fattar idag formar Kaskös riktning långt in i framtiden.
Diskussionen om en eventuell kommunsammanslagning väcker olika känslor. Vissa ser den som en möjlighet att stärka framtiden, medan andra oroar sig för att det egna inflytandet och identiteten ska försvagas. Jag tror att förslaget om en sammanslagning framför allt har sin grund i ekonomin.
Kaskös ekonomi är liten och känslig för förändringar. Staden betalar idag nästan en miljon euro i negativ statsandel till staten – en av de största i Finland i förhållande till invånarantalet. Det är därför förståeligt att frågan diskuteras. Samtidigt är det viktigt att vi inväntar resultaten av statsandelsreformen för att bättre förstå vart vår ekonomi är på väg och vilka beslut framtiden kräver.
Kaskö har alltid varit en starkt tvåspråkig stad. Finskspråkiga och svenskspråkiga har levt sida vid sida, och språken har varit en naturlig del av vardagen. Kommunsammanslagningsförhandlingarna år 2019 splittrade dock tillfälligt språkgrupperna, vilket var en svår tid för många. Därför hoppas jag att vi denna gång kan föra en lugn och saklig diskussion – även om känslorna hos många är starka.
Kaskö har varit en självständig stad i över 240 år. En orsak till att självständigheten nu utmanas är den negativa statsandel som uppstod efter social- och hälsovårdsreformen som trädde i kraft 2023. Reformen förändrade kommunernas ekonomiska balans, och för små kommuner som Kaskö har det inneburit ett ökat ekonomiskt tryck. Det är en verklighet vi inte kan bortse från, men också i den situationen måste vi hålla fast vid värdighet och samarbete.
I Närpes ser språksituationen annorlunda ut, eftersom svenskan är i klar majoritet. Finskan har inte haft samma ställning, även om staden sedan 2016 är officiellt tvåspråkig. Utvecklingen har gått långsamt, vilket är förståeligt eftersom Närpes numera har fler invånare med andra språk än finska.
Kristinestad påminner däremot mycket om Kaskö: där finns en jämn fördelning mellan finsk- och svenskspråkiga, och ingen grupp är i klar majoritet. Därför fungerar språkfrågorna väl i Kristinestad – precis som i Kaskö.
Jag har själv bott i Närpes fram till år 2006. Min syster och flera av mina kusiner bor fortfarande där, och enligt deras erfarenheter kan det ibland vara svårt att få service på finska. Det är något jag måste ta i beaktande i mitt beslutsfattande. Språket får inte vara ett hinder för att få service eller delta i gemensamma frågor.
Om diskussionen om en kommunsammanslagning går vidare, är det viktigt att noggrant granska vad kommunerna faktiskt erbjuder i en sammanslagning. Detta blir den högsta prioriteten, eftersom beslutet måste bygga på verkliga fördelar och en tydlig helhetsbild – inte på antaganden eller rädslor. Vi måste se vad Kaskö kan vinna och vad som eventuellt kan gå förlorat, för att kunna fatta ett ansvarsfullt och hållbart beslut.
Det mest önskvärda resultatet vore ändå att Kaskö kan fortsätta som en självständig stad – stabil, livskraftig och samarbetsvillig. Det skulle visa att även en liten stad kan klara sig, när vilja och samhörighet är starka.
Leif Aspbäck
Stadsfullmäktigeledamot, Kaskö
Samlingspartiet
Lägg till ny kommentar